Gödseltvist i Freyung: Domare avgör år lång grannskapskonflikt

Gödseltvist i Freyung: Domare avgör år lång grannskapskonflikt

I distriktet Freyung-Grafenau, som ligger i Nedre Bayern, har nu en långvarig granntvist om lukten av gödsel tagit slut. Ett par lämnade in en stämningsansökan för att de drabbats av betydande störningar av lukten av gödsel. I sin stämningsansökan rapporterade målsäganden om andningsproblem, oförmåga att öppna fönster och en allmänt försämrad livskvalitet. Tvisten mellan parterna sträckte sig över flera år och har nu nått regiondomstolen i Passau där huvudförhandlingen ska ha ägt rum på tisdagen. Detta avbröts dock på grund av en förlikning mellan parterna. Veckotidningen DLV rapporterar att bönderna gick med på att informera paret innan de sprider gödsel i framtiden.

Paret kritiserade särskilt det faktum att gödsel spreds under varma och regnfria dagar, vilket avsevärt ökade lukten. Dessutom fördömdes bristande efterlevnad av den utsläppsminskande spridningen av flytande organiskt gödselmedel, som kommer att gälla från 2025. Målsäganden får till och med medicinsk behandling på grund av luktstörningen. Hon krävde också att gödslingsarbeten endast skulle ske max två dagar i månaden och under vissa väderförhållanden.

Bakgrund till luktstörningar

Dessa konfliktfyllda situationer mellan bönder och lokala invånare är inte ovanliga, särskilt på landsbygden. Ecovis förklarar att det ofta uppstår tvister om luktföroreningar, jordbruksbuller och utsläpp, eftersom en nedgång i aktiv jordbruksverksamhet leder till en koncentration av produktionen. Som ett resultat ökar antalet djur på de kvarvarande gårdarna, vilket leder till ökad luktförorening för de boende.

Ett exempel på detta är godkännandeprocessen för en uppfödningsanläggning för smågrisar som planerades bara 160 meter från en fotostudio, där ägarna skulle ha utsatts för luktföroreningar på 34,7 procent av årstimmar. Den federala förvaltningsdomstolen ansåg att det var tillåtet att skapa sådana anläggningar så länge de inte orsakade några skadliga effekter på miljön, inklusive betydande luktstörningar. Dessa rättsliga regler är dock ofta vaga eftersom det inte är klart definierat vad "betydande" betyder. Skälighetsgränsen bestäms av domstolarna från fall till fall.

Juridisk tydlighet och utmaningar

Frågan om luktutsläpp har varit ett hett debatterat ämne i domstol i flera år. GVW framhåller att vissa utsläppsvärden är satta inom ramen för direktivet om luktimmissioner (GIRL). I bostads- och blandade områden tillåts högst 10 % av årstimmar för jordbrukslukter, medan i handels- och industriområden tolereras upp till 15 %. Beroende på det enskilda fallet kan upp till 25 % till och med tillåtas i utomhusområden.

Praxis visar att lantbrukare ofta har en fördel när det gäller att få godkännande för konstruktion och drift av sådana system. Invånarna måste ofta acceptera att landsbygden luktar jordbruk, vilket ofta beslutas till invånarnas nackdel när man väger upp jordbruk och bostadsutveckling. Domstolarna klargör att personliga bördor inte beaktas vid bedömningen av den totala bördan. Det gör att grannar som också håller djur har lägre skyddskrav och får stå ut med högre utsläpp.

Den aktuella utvecklingen i Freyung-Grafenau-distriktet visar hur viktigt det är att både bönder och invånare för dialog och hittar lösningar som är acceptabla för alla parter. Personlig kontakt och kommunikation kan hjälpa till att undvika långtgående juridiska tvister.