Ulm på slutförvaret: risk eller möjlighet för regionen?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ulm skulle kunna betraktas som en möjlig plats för en tysk slutförvaringsanläggning för kärnavfall. Information om BASE-evenemanget.

Ulm könnte als möglicher Standort für ein deutsches Endlager für Atommüll in Betracht gezogen werden. Informationen zur Veranstaltung des BASE.
Ulm skulle kunna betraktas som en möjlig plats för en tysk slutförvaringsanläggning för kärnavfall. Information om BASE-evenemanget.

Ulm på slutförvaret: risk eller möjlighet för regionen?

Den 6 juni 2025 ägde ett informationsevenemang av Federal Office for the Safety of Nuclear Waste Management (BASE) rum i Ulm. BASE President Christian Kühn lyfte fram vikten av detta evenemang, som diskuterade möjligheten att Ulm skulle kunna komma in som en lämplig plats för ett tyskt slutförvar för radioaktivt avfall. Kühn betonade att Ulm, med sin undergrund av Opalinus-berg, uppfyller de geologiska kraven för ett slutförvar. Förbundskontorets mål är att avsevärt minska antalet områden under övervägande till slutet av 2027, även om enligt Kühns bedömning endast sex regioner potentiellt skulle kunna komma i fråga för byggandet av en slutlagringstunnel.

Valet av plats för slutförvaret är en del av en omfattande process som syftar till att kontinuerligt informera befolkningen. Tidigare har det funnits motstånd mot ett slutförvar i regionen, särskilt från borgmästare och miljöpartister. Bodensjöområdet förväntas uteslutas från sökfönstret. Seismisk aktivitet anses vara ett viktigt uteslutningskriterium i platsbedömningen, medan förbundsdagen har sista ordet i platssökningen. I de planerade faserna av platsundersökningen ingår lämplighetsprov både ovan- och underjordiskt. Ett slutgiltigt beslut om slutförvaringsplatsen kommer inte att fattas förrän i mitten av seklet, med sikte på omkring 2050.

Nuvarande läge för lagring av kärnavfall

Det finns för närvarande cirka 27 000 kubikmeter högradioaktivt kärnavfall lagrat i Tyskland, främst i mellanlagringsanläggningar. Verksamheten vid Gundremmingens kärnkraftverk upphörde i slutet av 2021, men farligt avfall är fortfarande ett akut problem. Lagen om platsval från 2013 är avsedd att säkerställa större transparens och vetenskaplighet i sökandet efter lämpliga slutförvarsplatser. En jämförelse med andra länder visar att Finland och Sverige redan är betydligt längre framme i detta avseende.

Regionen kring Ulm har dock funnits kvar som ett möjligt slutförvar, delvis tack vare förekomsten av Opalinuslera. Uli Brenner och Petra Semet, medlemmar i "Forum Together Against the Interim Storage Facility", är aktivt engagerade i en transparent och vetenskapligt baserad sökning efter en slutlig lagringsanläggning. Brenner har redan blivit sensibiliserad av en föreläsning om kärnkraftens konsekvenser, medan Semet i grunden accepterar möjligheten att ett slutförvar skulle kunna skapas i hans egen region, förutsatt att vetenskapliga studier bevisar detta. Båda betonar dock att mer information och diskussioner krävs för att vinna allmänhetens förtroende.

Ekonomiska överväganden

Att etablera ett förvar i regionen kan också potentiellt ge ekonomiska fördelar, inklusive skapande av jobb och skatteintäkter. Trots det är tanken på säkerheten och hållbarheten hos de hjulbehållare som förvaras i befintliga mellanlagringsanläggningar som den i Gundremmingen fortfarande en oroande fråga. Tillståndet för mellanlagret Gundremmingen går ut 2046 och kärnavfall förväntas behövas långt in på 2000-talet.

Sammantaget står beslutet om slutlagret i Ulm inför många utmaningar och komplexa problem, både från befolkningen och från det politiska hörnet. Sannolikheten att Ulm förblir det enda alternativet i Baden-Württemberg kommer att belysas ytterligare av pågående geologiska och säkerhetsundersökningar. Tidigare samordning och utvecklingen av sökandet efter ett slutförvar visar hur viktigt det är att involvera allmänheten i denna process redan från början.