Artificiell intelligens: möjlighet eller fara för våra jobb?

Artificiell intelligens: möjlighet eller fara för våra jobb?

Debatten om artificiell intelligenss (AI) inflytande på arbetsmarknaden blir allt viktigare, särskilt mot bakgrund av de nuvarande utmaningarna inom administration. Enligt en färsk rapport i Bietigheimer Zeitung sa Bitkoms verkställande direktör, Rohleder, att vissa aktiviteter knappast kommer att utföras av människor i framtiden, inklusive tekniska översättningar och enkla kontorsuppgifter som att ta anteckningar och standardkorrespondens. Det sker mot bakgrund av att förvaltningen i dagsläget saknar 550 000 anställda.

Artificiell intelligens upplevs inte bara som en utmaning, utan också som en möjlighet att öka företagens konkurrenskraft. Införandet av AI-teknik skulle potentiellt kunna upprätthålla prestanda för förvaltningar och offentliga tjänster, vilket är av stor betydelse med tanke på den rådande personalbristen. Situationen är ofta annorlunda och mer komplex i länder med fler unga som kommer ut på arbetsmarknaden.

Förändringen genom digitalisering

Utvecklingen inom området artificiell intelligens är betydande drivkrafter för förändringar i arbetslivet. Som Federal Agency for Civic Education förklarar beror dessa förändringar främst på automatisering och nätverk, som går framåt genom digitalisering. Men effekten av AI på arbetsmarknaden är för närvarande fortfarande liten, och införandet av AI i företag går långsamt framåt. Studier visar att 2019 använde endast 6 % av företagen i Tyskland AI. Osäkerhet om värdefulla tillämpningsområden hindrar framsteg.

För närvarande finns det främst svaga AI:er som är begränsade till specifika användningsområden. Deras utveckling har dock potential att ha en mer djupgående inverkan på arbetslivet än tidigare automatiserade system. Detta kan potentiellt påverka upp till två tredjedelar av jobben. Yrken med högre inkomstklasser och utbildningsnivåer kan påverkas särskilt, med studier som förutspår att 10 % av arbetsuppgifterna för 80 % av de amerikanska arbetarna kan hanteras av språkmodeller som ChatGPT.

Utmaningar och möjligheter

Även om många människor är oroliga för eventuella jobbförluster på grund av introduktionen av AI, uppvägs dessa farhågor av förhoppningar om nya verksamhetsområden och samarbetsformer. AI kan komplettera eller ersätta mänskligt arbete eller öppna upp helt nya verksamhetsområden. Det finns redan illustrativa exempel på användningen av AI inom områden som databehandling, kundservice och personalarbete, som BG ETEM för kontroll av olyckskrav eller CityLine för att optimera flyghanteringsprocesser.

Ett annat exempel är bagerier som använder AI för att planera inköp och produktion. Denna utveckling illustrerar hur företag försöker utnyttja potentialen hos AI för att öka sin effektivitet. Det observeras dock också att 43 % av AI-relaterade lediga jobb förblev obesatta under 2019, vilket tyder på brist på kvalificerad arbetskraft.

Behovet av reglering som överskrider nationella gränser blir också allt viktigare för att styra användningen av AI. I juni 2023 antog EU-parlamentet en AI-lag som definierar olika risknivåer för AI. Den här förordningen kan hjälpa till att hantera de sociala och ekonomiska effekterna av AI-adoption samtidigt som man tar itu med den kompetensbristfråga som för närvarande påverkar många företag.

Sammantaget visar den att artificiell intelligenss inflytande på arbetsmarknaden innebär både utmaningar och möjligheter. Nyckeln är att noggrant överväga och utveckla strategier för att aktivt forma transformationen och framför allt att dra nytta av de nya möjligheter som AI skapar.

För mer information om artificiell intelligenss möjligheter och utmaningar på arbetsmarknaden, besök artiklarna från Tidningen Bietigheim och Federal Agency for Civic Education.