Wadephul varnar: Tulltvist med USA kan äventyra Europa!

Wadephul varnar: Tulltvist med USA kan äventyra Europa!

Mitt i en förestående tulltvist med USA har den federala utrikesministern Johann Wadephul (CDU) brådskande varnat för att sådana handelskonflikter inte gynnar någon. Vid en presskonferens med Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar betonade Wadephul att införandet av tullar skulle skada både USA:s och EU:s ekonomiska utveckling. Reaktionen på de aviserade åtgärderna ligger nu hos EU-kommissionen som har Tysklands fulla stöd för att säkra tillgången till den amerikanska marknaden. Syftet är att försvara den europeiska marknaden och visa övertygelse i diskussioner med Washington. Detta förtydligande kommer vid en tidpunkt då USA:s president Donald Trump har aviserat strafftullar på upp till 50 procent på vissa varor från EU.

Trump gjorde tillkännagivandet via sin onlinekanal Truth Social, med tullarna satta att träda i kraft den 1 juni 2025. Han uttryckte också oro för att pågående förhandlingar med Europa inte skulle ge resultat. Situationen är spänd eftersom i bakgrunden finns den 25-procentiga tullregleringen på stål- och aluminiumimport till USA som infördes i mars 2025. Denna åtgärd ledde till ett snabbt svar från EU som aviserade motåtgärder. Dessa kommer att träda i kraft den 1 april 2025 och införa tullar på upp till 50 procent på amerikanska produkter som bourbonwhisky och jordnötssmör.

Konsekvenser för den europeiska ekonomin

EU är redo att svara på USA:s tullar och planerar att införa mottullar på ytterligare import, särskilt jordbruks- och industriprodukter, under april. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen varnade för att sådana åtgärder kan leda till stigande priser, problem i leveranskedjor och eventuella förluster av arbetstillfällen. Institutet för världsekonomin (IfW) uppskattar dock att tullarnas inverkan på den europeiska ekonomin blir minimal, med en nedgång i BNP på bara 0,02 procent. Den verkliga effekten beror till stor del på efterfrågan och tillgången på alternativa produkter.

Den nuvarande handelsdynamiken speglar en större trend: den globala nedgången i tullarna sedan 1950-talet motverkas i allt högre grad av protektionistiska åtgärder från andra länder. Jürgen Matthes från German Economic Institute påpekar att en ökning av protektionism har observerats sedan finanskrisen 2008/2009. USA sågs tidigare som en pionjär inom frihandel, men under Trump ändrades denna kurs abrupt. Historiskt sett har tullar inte bara skyddat den inhemska marknaden utan också genererat intäkter för stater.

Globala handelsrelationer och möjliga effekter

I ett globalt sammanhang bör det noteras att tullar är ett regelbundet handelspolitiskt verktyg. Även om det allmänna avtalet om tullar och handel (GATT) och dess efterföljare, Världshandelsorganisationen (WTO), har främjat en sänkning av tullarna, används tullarna fortfarande som ett påtryckningsmedel i politiska förhandlingar. Medan Trump använder tullar som ett strategiskt verktyg för att sätta press på andra länder, finns det farhågor om att detta kan leda till ett heltäckande handelskrig.

Ett exempel på internationella spänningar är Kanadas tillkännagivande av tullar på amerikanska produkter värda 29,8 miljarder kanadensiska dollar. Kina, å andra sidan, svarade med att meddela att de skulle vidta "alla nödvändiga åtgärder" för att skydda sina egna intressen mot amerikanska tullar. Situationen är fortfarande spänd och det återstår att se hur handelsrelationerna mellan de berörda aktörerna kommer att utvecklas.

Spänningen mellan tullar och frihandel drabbar inte bara företag och konsumenter utan har också långtgående ekonomiska konsekvenser. Ekonomer varnar för att stigande tullar kan höja priserna för konsumenterna och störa komplexiteten i internationella leveranskedjor. De förhoppningsvis kommande förhandlingarna mellan EU-kommissionen och USA kan avgöra om en eskalering eller en överenskommelse nås i tullsituationen.