Suche
Mein Konto
Europeisk kulturhuvudstad: Atens arv och identitetens kraft
Ta reda på mer om Europas kulturhuvudstads historia och utveckling sedan lanseringen 1985 och de planerade städerna fram till 2033.
Europeisk kulturhuvudstad: Atens arv och identitetens kraft
Idag, den 20 juni 2025, tar vi en titt på historien och utvecklingen av titeln Europeisk kulturhuvudstad, som först introducerades 1985. Initiativet går tillbaka till den tidigare grekiska kulturministern Melina Mercouri, som lade fram förslaget att inrätta en kulturhuvudstad den 13 juni 1985. Deras mål var att betona hennes mångfald och rikedom i Europa. Den första staden som fick denna titel var Aten, som utropades den 21 juni 1985 av den grekiske presidenten Christos Sartzetakis. Detta åtföljdes av en sommarfestival i Aten som firades vid de 2 500 år gamla byggnaderna på Akropolis. Under åren som följde följde andra städer som Florens (1986), Amsterdam (1987), Västberlin (1988) och Paris (1989), och satte därigenom nya standarder inom den europeiska kulturen.
Kulturhuvudstadens första år präglades av högkulturella evenemang, samtidigt som konceptet förändrades under 1990-talet. Städer som Glasgow (1990) och Antwerpen (1993) började använda titeln för stadsutveckling, i syfte att vitalisera stadsdelar, främja turism och stärka den lokala identiteten. Dessa förändringar återspeglas också i dagens urvalsprocess, som anses komplex och utvärderas av en oberoende expertjury.
Utvecklingen genom åren
Titeln delades ut årligen av Europeiska unionen och kallades från början "Europeisk kulturstad". Det fanns ett undantag år 2000, då nio städer kunde inneha titeln samtidigt. Sedan dess har två städer utsetts varje år. Tilldelningen av framtida titlar för 2024 förutser städer som Bad Ischl (Österrike), Tartu (Estland) och Bodø (Norge). Bourges (Frankrike), Budweis (Tjeckien) och Skopje (Nordmakedonien) är planerade till 2028. Sedan 2020 har även städer från EU-kandidater eller EFTA/EES-stater kunnat ansöka om titeln.
Ansökningsfasförfarandet har formats av olika beslut, såsom beslut nr 445/2014/EU av den 16 april 2014, som fortsätter åtgärden för 2020 till 2033 under nya förutsättningar. Sökande städer har möjlighet att anpassa sina koncept till juryn via en nationell urvalsprocess. Denna består av tio internationella och två nationella experter som utvärderar ansökningarna utifrån sex utvärderingskriterier: långsiktig strategi, europeisk dimension, kulturellt innehåll, förmåga att genomföra, social integration och administration.
Kulturella och ekonomiska effekter
Tilldelningen av titeln leder ofta till en ökning av antalet besökare i de drabbade städerna och främjar internationell uppmärksamhet för lokala kulturella höjdpunkter. Denna utveckling lyfts särskilt fram av kulturhuvudstadsexperter som Mittag, som ser balansen mellan kulturell innovation, ekonomisk hållbarhet och lokalbefolkningens engagemang som avgörande. Tidningen Bietigheim rapporterar dessutom att genom att överväga att ansöka om titeln söker städer betydande förändringar för att blomstra kulturellt och ekonomiskt.
Sammantaget visar det att titeln "Europeisk kulturhuvudstad" inte bara är ett tecken på kulturellt erkännande, utan också erbjuder konkreta incitament för stadsutveckling och främjande av kulturarvet i Europa. Idén att välja en kulturhuvudstad varje år främjar ett livligt kulturellt utbyte och medvetenhet om kulturell mångfald inom Europeiska unionen.