Är vi nu hotade av århundradets vinter? Det ligger bakom prognosen!

Är vi nu hotade av århundradets vinter? Det ligger bakom prognosen!

Vintern är precis runt hörnet, och medan många förbereder sig för minusgrader och eventuella snöiga dagar, kan seklets vinter vara i horisonten. Den polära virveln är ansvarig för denna tendens, ett centralt element i atmosfärens cirkulation, som bildas på höjder av 30 till 50 kilometer och når sitt starkaste uttryck under de kalla månaderna. Polarvirveln har en direkt inverkan på vädret på medelbreddgrader, men dess styrka kan variera och påverkas av samverkan mellan olika faktorer, såsom solstrålning och havsströmmar. Till exempel gör en stabil polarvirvel att kall luft stannar kvar i polarområdena, medan en försvagad virvel kan främja utbrott av kall luft till mellanbreddgraderna. Ändå innebär en försvagning av polarvirveln inte automatiskt en kall vinter i Tyskland, som [HNA](https://www.hna.de/welt/hinter-der-wetter-prognose-droht-jetzt-der-jahr Jahrhundertwinter-das-steckt-zr-93982907.html) rapporterar.

Ett annat spännande fenomen som påverkar väderprognoserna är plötslig stratosfärisk uppvärmning (SSW). Dessa händelser, kända sedan 1952, inträffar i stratosfären på norra halvklotet, särskilt under vintermånaderna, och kan leda till massiva restriktioner för polarvirveln. Richard Scherhag, en meteorolog från Berlin, myntade termen "Berlin-fenomenet" för de första dokumenterade SSW:erna. Temperaturen i den nedre stratosfären stiger med mer än 50 Kelvin inom några dagar, vilket vänder de västliga vindarna till den östliga och åtföljs ofta av ökad kyla i Centraleuropa.

Inverkan på vädret i Centraleuropa

Samspelet mellan Nordatlanten, troposfären och stratosfären spelar en avgörande roll för frekvensen av dessa plötsliga uppvärmningar. Analyser över de senaste årgångarna visar att sådana händelser inträffar i genomsnitt vartannat år, och att frekvensen ökade markant under 2000-talet. Totalt 37 plötsliga uppvärmningshändelser i stratosfären observerades mellan 1958 och 2019, med en särskild koncentration under de senaste två decennierna. Dessa förändringar, inklusive vändningen av västliga vindar och den tillhörande kylningen, kan påverka den nordatlantiska oscillationen, som i sin tur är avgörande för vintertemperaturerna i Centraleuropa, som Wikipedia%deArenerw%Cscribe.

För närvarande tyder ett Omega-vädermönster på att väderförhållandena kommer att förändras i oktober. Dessa speciella väderkonstellationer kan redan indikera en förestående kall vinter, även om de exakta prognoserna just nu är osäkra. Slutsats: Polarvirveln och eventuell plötslig uppvärmning i stratosfären förblir väsentliga faktorer när det gäller att förutsäga vintern. I slutändan, trots all meteorologisk expertis, kan ingen med säkerhet säga hur vädersituationen kommer att se ut den närmaste framtiden.