Hemlig RAF-solidaritet: Hamburgare planerade mordbrand i Verden!
Rättegång i Verden: Två Hamburgare planerade en mordbrand i solidaritet med före detta RAF-terrorister. Dom den 13 oktober.

Hemlig RAF-solidaritet: Hamburgare planerade mordbrand i Verden!
I den aktuella rättegången vid Verdens regionala domstol står två män från Hamburg, 36 och 38 år, inför rätta för en planerad mordbrand. Den allmänna åklagaren anklagar dem för att ha träffats i oktober 2018 för att skicka en "stark och militant signal" mot förföljelsen av före detta RAF-terrorister. Det planerade målet för deras aktion var den tidigare "Meyer-byggnaden", som åklagarmyndigheten planerade att flytta in i 2023. Brandattentatet förhindrades dock av en polispatrull som tog trion på bar gärning när de färdades i Verden med masker och bensinflaskor. Under kontrollen hittade utredarna även bensin, tändare, tändare och förbjuden pepparspray. Ett misstänkt erkännandebrev som uttryckte solidaritet med före detta RAF-terrorister beslagtogs under husrannsakan av deras bil och lägenheter i Hamburg, enligt stern.de reporter9–36.html)
De tilltalade har i sina uttalanden erkänt att de velat göra ett uttalande men uppgett att de aldrig hade för avsikt att elda upp ett hus. Istället hävdade de att de ville bränna däck på vägen. Deras bekännelsebrev slutade med orden: "Från en gnista av solidaritet till en gnista av hopp", vilket gör det klart att de genom sina handlingar ville identifiera sig med de tidigare RAF-terroristerna. Bland de förföljda personerna finns Daniela Klette, Ernst-Volker Staub och Burkhard Garweg, som ofta nämns i media. Åklagarmyndigheten har under många år utrett dessa personer, som stal omkring 2,7 miljoner euro i samband med 13 rån mellan 1999 och 2016.
Rättsläge och hotade straff
I rättegången yrkar åklagarmyndigheten på villkorlig dom på ett år och fyra månader vardera samt böter på 1 000 euro per tilltalad. Försvaret yrkar på ospecificerat vite, men domen ska meddelas först den 13 oktober. Om man döms kan ett villkorligt fängelsestraff faktiskt vara möjligt under vissa förutsättningar. Ödet för en tredje tilltalad som inte dök upp i rätten är fortfarande oklart, varför förfarandet mot honom skiljdes åt. Det finns offentliga spekulationer om att han kan riskera böter eller till och med häktning. Situationen kan också ses i samband med ett intensivt fotosamtal för att arrestera före detta RAF-terrorister sedan 2015, under vilket Klette fångades i Berlin i februari 2024.
Utredningsverksamheten kring de före detta RAF-terroristerna illustrerar inte bara de brottsbekämpande myndigheternas ihållande ansträngningar, utan också de pågående spänningarna i samhället i syfte att rehabilitera tidigare brott. De åtalade ser sin plan som en politisk signal, samtidigt som rättsväsendet drar en tydlig gräns mellan politisk protest och brottslig verksamhet, vilket förstärker processen ytterligare.
Domstolens beslut den 13 oktober förväntas bli ytterligare ett viktigt steg i hanteringen av RAF:s förflutna och dagens generationers försök att komma överens med dessa mörka kapitel i tysk historia. För frågan kvarstår: Var slutar politisk protest och var börjar kriminellt beteende? Detta kommer att visa hur konstitutionsstaten svarar på dessa utmaningar när allmänhetens intresse för rättegångarna fortsätter att öka.
För ytterligare information kan du konsultera artikeln från Welt.de.