Agroforestry: Träd som en framtida räddare för våra åkrar!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Studenter vid University of Hohenheim forskar på innovativa agroskogssystem i Renningen för att främja biologisk mångfald och avkastningssäkerhet.

Studierende der Uni Hohenheim erforschen in Renningen innovative Agroforstsysteme zur Förderung von Biodiversität und Ertragssicherheit.
Studenter vid University of Hohenheim forskar på innovativa agroskogssystem i Renningen för att främja biologisk mångfald och avkastningssäkerhet.

Agroforestry: Träd som en framtida räddare för våra åkrar!

Universitetet i Hohenheim ägnar sig åt intensiv forskning om agroskogsbruk, ett tillvägagångssätt som kombinerar träd och buskar med jordbruk och betesbruk. Högt Gabot Denna metod tjänar inte bara till att öka den biologiska mångfalden, utan också att öka jordbrukssystemens robusthet mot klimatrisker. Särskilt en långtidsstudie har visat att trädrader, även i tempererade klimatzoner, kan erbjuda verkliga fördelar för att stabilisera skördarna.

Studien vid Ihinger Hof i Renningen visar att olika faktorer som trädslag, avstånd mellan trädrader, markkvalitet och klimatförhållanden i hög grad påverkar avkastningen. Eleverna analyserar hur träd reglerar mikroklimatet och minskar extrema temperaturer och vindhastighet. Dessa fynd stärker uppfattningen att agroforestry kan vara en lovande strategi för framtida jordbruk.

Fördelar och utmaningar med agroforestry

Agroskogssystem kännetecknas av sin förmåga att kombinera jordbruksgrödor med fleråriga vedväxter. Målet är att skapa motståndskraftiga agroekosystem som inte bara ger mat och foder, utan också genererar energi och timmer. Detta är särskilt relevant i tider av ökande klimatutmaningar som torka eller kraftigt regn. Om den planeras väl kan kombinationen av vedartade växter och subkulturer öka den totala produktiviteten med så mycket som 36 till 100 procent Progressiv jordbruksövergång höjdpunkter.

Men det finns också utmaningar som måste övervinnas. Konkurrens om resurser som ljus, vatten och näring mellan träd och kulturväxter kan leda till minskade skördar. Exempelvis visar resultaten av studien vid universitetet i Hohenheim att pilplantering i omedelbar närhet av åkermark kan leda till betydande skördeförluster, samtidigt som häckar har en skyddande effekt på de intilliggande växtplatserna.

Behovet av att genomföra långtidsstudier om effekterna av agroskogsbruk under extrema väderförhållanden är uppenbart. Särskilt i Tyskland, där agroforestry var utbrett fram till 1800-talet, upplever detta tillvägagångssätt nu en renässans på grund av stadsutbredning, marknadskrav och nedgången i fruktträdgårdsområden.

Politiskt stöd och framtidsutsikter

EU har främjat agroforestry sedan 2005, men detta har ännu inte implementerats i den nationella jordbrukslagstiftningen. Den kommande gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) kommer att se partipolitiskt stöd för agroforestry. Därför är innovativa projekt och anpassad planering nödvändiga för att på ett vettigt sätt ta tillvara fördelarna med denna form av ekonomi. Samordningskontoret för agroforestry-systemforskning kommer att finansieras med 260 000 euro fram till slutet av 2025 för att stödja forskningsprojekt och nätverkande bland forskare.

En spännande nyhet är det planerade införandet av en mastermodul om agroforestry vid universitetet i Hohenheim sommarterminen 2024. Sådana åtgärder är inte bara avsedda att främja forskning, utan också att öka allmänhetens medvetenhet om fördelarna med agroforestry, som kan ge ett hållbart bidrag till livsmedelsförsörjningen genom respektfullt utnyttjande av naturresurser. Som de säger, den bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan; näst bästa tiden är idag.