Agroforestry: Träd säkerställer avkastning mot klimatrisker!
De innovativa agroforestry-metoderna vid universitetet i Hohenheim i Renningen stabiliserar jordbrukets avkastning och främjar biologisk mångfald.

Agroforestry: Träd säkerställer avkastning mot klimatrisker!
Universitetet i Hohenheim i Stuttgart spelar en viktig roll i det tyska forskningslandskapet med en långtidsstudie om agroforestry. Denna studie visar att kombinationen av träd och buskar med åker- och betesbruk kan på ett hållbart sätt stabilisera jordbrukets avkastning. Som lksh.de rapporterar, fann långtidsstudien särskilt att agroskogsbruk i tempererade klimatzoner som i Tyskland också har positiva effekter på vattenbrist, jämnt i tider.
Under perioden 2012 till 2023 analyserade studien skördarna av fem vintergrödor - inklusive höstärter, rågvete, höstkorn, höstvete och raps - på ett av de äldsta försöksområdena för agroskogsbruk i Tyskland, försöksstationen Ihinger Hof i Renningen.
Inverkan av trädslag och avstånd
Studien visar att faktorer som trädslag, avstånd mellan trädrader, markkvalitet och klimatförhållanden har en betydande inverkan på avkastningen. De högsta skördarna uppnåddes på ett avstånd av 12 till 18 meter från trädraderna. I omedelbar närhet av pilplanteringarna minskade skördarna avsevärt på grund av konkurrens om ljus och näring. Däremot har häckar en mikroklimatisk skyddande effekt som gynnar de intilliggande växterna.
För framtiden finansieras samordningskontoret för agroforestry-systemforskning med 260 000 euro fram till slutet av 2025. Dess mål är att främja nätverk mellan forskare, tvärvetenskapliga projekt och jordbrukare. Dessutom kommer en ny mastermodul om agroforestry att erbjudas vid University of Hohenheim från sommarterminen 2024 för att ytterligare sprida kunskap om dessa hållbara odlingsmetoder.
Agroforestry-system som en hållbar lösning
Agroforestry-system har visat sig vara en lovande metod för att minska effekterna av klimatförändringar inom jordbruket. Enligt hswt.de erbjuder de inte bara fördelar som att minska jorderosion och förbättra tillgången på vatten, utan också öka den biologiska mångfalden och diversifiera inkomstkällorna för jordbrukare. Detta leder till stabila resultat totalt sett.
Ändå finns det viktiga kunskapsluckor som måste täppas till. I synnerhet måste de kvantitativa effekterna av agroskogssystem på landskapsnivå förstås bättre. Detta inkluderar utvecklingen av en agroforestry-modell som matematiskt skildrar de fysiologiska effekterna av agroforestry-system. Detta kräver långsiktiga och omfattande mätdata, som samlas in i AgroMEDA-projektet.
AgroMEDA kommer att arbeta nära ApAg-projektet under ledning av Prof. Dr. Stefan Wittkopf och arbeta tillsammans. De centrala uppgifterna i projektet är insamling och harmonisering av data från flera agroforestry-områden samt utveckling av en mesoskalemodell som omsätter kunskapen i praktiken.
Sammantaget verkar det som om agroforestry erbjuder lovande utsikter för jordbruket. Kombinationen av träd, buskar och grödor skulle inte bara kunna stabilisera avkastningen, utan också ge ett betydande bidrag till klimatskyddet genom att främja kolbindning och hållbar markanvändning.