Pendelbidrag under brand: Vem tjänar egentligen på det?

Pendelbidrag under brand: Vem tjänar egentligen på det?

Debatten om pendlingsbidraget i Tyskland väcks på nytt av den svartröda koalitionens planer. Den 9 juni 2025 blev det känt att en höjning av schablonbeloppet var tänkt. Pendlarens schablonbelopp är för närvarande 30 cent för varje kilometer från den första kilometern och 38 cent från den 21:a kilometern. Den planerade förändringen kommer att öka beloppet till 38 cent från den första kilometern och framåt, vilket innebär betydande ekonomisk lättnad för pendlare som Mark Nothum, som kör 100 kilometer om dagen från Renningen till Metzingen. Nothum ser ökningen som ett positivt stöd till pendlare som kan hoppas på årliga besparingar på runt 350 euro om de åker 30 kilometer om dagen.

Pendlarersättningen har dock fått kritik. Nisha Toussaint-Teachout, klimataktivist, beskriver det som en klimatskadlig subvention. Deras argument bygger på tron ​​att dessa ekonomiska lättnader i första hand gynnar högre inkomster. Federal Environment Agency (UBA) stöder denna uppfattning, eftersom låginkomsttagare inte kan dra nytta av schablonbeloppet i samma utsträckning. I diskussionen om den nya förordningen efterlyser Toussaint-Teachout också en förbättring av kollektivtrafikförbindelser och infrastruktur för att motivera fler pendlare att byta till miljövänligare transportmedel.

Social orättvisa av pendlingsbidraget

En ny studie av Social-Ecological Market Economy Forum (FÖS), på uppdrag av Climate Alliance Germany, German Caritas Association och WWF Germany, belyser de sociala och ekologiska effekterna av pendlingsbidraget. Resultaten är alarmerande: schablonbeloppet är socialt orättvist och blockerar klimatskyddet inom transportsektorn. Upp till sex miljarder euro av statsbudgeten går till denna subvention varje år, och över 80 procent av pengarna går till förare, som ofta är bland de 30 procenten av de högst inkomsterna.

Över 60 procent av skattebetalarna har inte nytta av distansersättningen eftersom den ligger under schablonbeloppet för företagskostnader. Eva Maria Welskop-Deffaa, ordförande för tyska Caritas Association, lyfter fram den sociala orättvisan med schablonbeloppet och efterlyser socialt rättvisa och mer klimatvänliga alternativ. Till exempel skulle intelligent kollektivtrafik med attraktiva överföringsplatser kunna vara en lösning.

Klimatskydd genom avskaffande?

Forskningsresultaten tyder på att ett avskaffande av pendlingsbidraget potentiellt kan leda till CO2-besparingar på cirka 2,4 miljoner ton. I koalitionsavtalet tillkännagav den federala regeringen en socioekologisk omformning av det schablonmässiga resebidraget, som ska träda i kraft retroaktivt 2026. I detta ingår bland annat att höja schablonbeloppet till 38 cent per kilometer från den 21:a kilometern och framåt.

Mark Nothums pendling med bil tar 90 minuter. Som jämförelse skulle en resa med kollektivtrafiken ta över två timmar. Han understryker att han skulle gå över till att åka kollektivt om restiderna var jämförbara. Diskussionen om pendlingsersättningen är därför fortsatt högaktuell och styrs av både ekonomiska och ekologiska aspekter.

För ytterligare information och en djupare inblick i ämnet kan intresserade besöka artiklarna tagesschau.de och wwf.de läsa.